Profiler

Rikard Küller – In memoriam

rikard_portratt11-227x300

Rikard Küller avled den 21 januari 2009 efter en längre tids sjukdom. En mer än 40-årig forskargärning inom miljöpsykologi avslutades då. Rikard var aktiv med artikelskrivande in i det sista. Hans arbete inom miljöpsykologi, och speciellt inom området ljusets icke-visuella effekter var ett pionjärarbete som väckt uppmärksamhet långt utanför Sveriges gränser. 

 

Under slutet av 1970-talet arbetade Rikard på en bibliografi inom ljusområdet initierad av den Internationella Belysningskommissionen: Commission Internationale de l’Eclairage. Från att ursprungligen haft en konventionell inriktning mot perception och synprestation vidgades arbetet till att även omfatta det som Küller benämnde ’Ljusets icke-visuella effekter’. Den första presentationen under den titeln gav han vid ett symposium om dagsljus vid Institut för Lichttechnik i Berlin 1980. Året därpå publicerades en numera klassisk bibliografi: Non-visual effects of light and colour.

 

Samma år anordnade Küller ett symposium i Lund betitlat: Icke visuella effekter av optisk strålning. Bakgrunden till symposiet formulerade han så här: ”Hittills har man i samband med miljödesign och belysningsplanering utgått ifrån att effekterna av ljusstrålning huvudsakligen berör den visuella prestationen. Det har med andra ord gällt att få tillräckligt mycket ljus för synuppgiften ifråga, samtidigt som man försökt undvika störande bländning. Samtidigt har emellertid forskningen visat att ljusstrålningen har ytterligare en lång rad effekter på människan som kanske är lika viktiga som de första nämnda. Ljuset påverkar vakenhetsgrad, dygnsrytm, ämnesomsättning, pulsfrekvens, blodtryck och hormonspegel samt tycks eventuellt kunna förhöja motståndkraften mot vissa slags infektioner. Man har också funnit att ljuset har en inverkan av psykologiska slag på människans emotioner”.

 

Sedan dess har Küller ägnat sig åt att sprida kunskapen om dessa inom miljöplanering och samhällsplanering dittills förbisedda effekter samt att genom egen forskning öka denna kunskap. I början möttes han av ett kompakt motstånd från belysningsexperter inom olika fack. När han 1983 presenterade sina resultat i ett större internationellt sammanhang i Amsterdam vid CIEs 20th Session lämnade åtskilliga delegater konferenslokalen som protest mot de nya tankegångarna. Flera år senare gav CIE sitt erkännande genom att inrätta en teknisk kommitté: Psychobiological Effects of Lighting, med Rikard Küller som ordförande och med medverkan av flera av världens ledande ljusforskare. Arbetet slutrapporterades i en teknisk rapport CIE 139 – 2001, vilket kan sägas utgöra ett definitivt internationellt genombrott. Världens främsta ljushandböcker omfattar numera med självklarhet detta nya område.

 

Trots initiala motstånd, eller kanske tack vare detta, fortsatte Rikard sin ljusforskning. Han etablerade också ett intensivt forskningssamarbete med läkare som utförde ljusterapibehandling. Under åren har han lett ett stort antal forskningsprojekt rörande ljusets inverkan på människans välbefinnande och hälsa, både laboratorieförsök och fältstudier. Han har utvecklat nya metoder, bland annat genom att mäta hjärnans reaktioner (qEEG) vid studiet av belysning och flimmer. Genom internationellt forskningssamarbete har han också studerat ljusets inverkan på andra breddgrader än våra. Detta forskningssamarbete har också medfört att medvetenheten om ljusets icke-visuella effekter nått ut i länder som Argentina och Saudiarabien. Han har bidragit till kompetensutvecklingen inom området genom att handleda tre doktorsavhandlingar om ljusets inverkan på människan.

 

Rikard drev forskningen om ljusets icke-visuella effekter framåt som ingen annan i landet. Han har också genom sina bibliografiska verk lyft fram ämnet och gjort det tillgängligt för forskare över hela världen. Han har uppmärksammats internationellt för denna verksamhet. Bland annat erhöll han 1993 the CIBSE Walsh-Western Award för: ”Best paper of lighting research in the English language”.

 

Genom sina svenska publikationer, framträdanden i radio och TV, har han också gjort ämnet tillgängligt för icke-forskare. Utan honom och hans villighet att ställa upp på intervjuer i ämnet hade medvetenheten om ljusbristens betydelse för människors vintertrötthet inte nått den nivå, den idag har i Sverige. Idag är därför också ”vår biologiska klocka” och ”årstidsrelaterade depressioner” begrepp som de flesta svenskar känner till.

 

/Thorbjörn Laike, Rikards mångårige vän och kollega

Om författaren

Cinna Adanko

Better Tag Cloud